Expertteam och diagnoser

På webbplatsen csdsamverkan.se finns länkar och information om sällsynta sjukdomstillstånd, samarbeten och expertteam både i Sverige och Europa. Socialstyrelsen har en databas över sällsynta sjukdomstillstånd. En mer omfattande databas är europeiska orpha.net.

I Sjukvårdsregion Mellansverige finns expertteam inom diagnoserna nedan.
Kansliet för Centrum för sällsynta diagnoser är kontakt i de fall annan information saknas.
PGEgY2xhc3MgPSAibF9tYWlsIGxfbmV3X3dpbmRvdyIgaHJlZj0ibWFpbHRvOmNzZG1lbGxhbnN2ZXJpZ2VAcmVnaW9udXBzYWxhLnNlIiB0YXJnZXQ9X2JsYW5rPmNzZG1lbGxhbnN2ZXJpZ2VAcmVnaW9udXBzYWxhLnNlPC9hPg== 018-611 11 34

Externa länkar nedan går antingen till Akademiska sjukhuset i Uppsala eller till Örebro universitetssjukhus.

Cystisk fibros

DSD - medfödd oklar könstillhörighet
Remiss skickas till DSD-teamet på barnendokrinologen, barnsjukhuset på Akademiska sjukhuset Uppsala.
Disorders of Sex Development, DSD, är den internationella benämningen när man har en avvikande könsutveckling. DSD kan uppkomma på flera sätt och på olika nivåer på grund av avvikande könskromosomer och könskörtlar, eller att utvecklingen under fosterstadiet är annorlunda. I Sverige föds cirka 20 barn årligen med oklar könstillhörighet där det behövs en utredning innan man kan avgöra om det är en flicka eller pojke. Några barn med DSD-diagnoser upptäcks redan vid födseln. Det kan vara svårt att direkt se om det är en flicka eller pojke. Ibland får man sin diagnos i tonåren då man märker att puberteten inte startar eller fortskrider som förväntat. I andra fall kan det dröja ända till vuxen ålder, exempelvis när man utreds för svårighet att få barn. Det är viktigt att diagnosen ställs så tidigt som möjligt så att barnen får rätt behandling och familjerna adekvat stöd.

Inom DSD-gruppen finns många olika diagnoser. Några av de vanligaste diagnoserna är:
 CAH, congenital adrenal hyperplasi, brist el avsaknad av enzym i binjuren som kan bla leda till för lite kortison i kroppen. Flickor kan födas med maskuliniserade yttre könsdelar.
 Androgenokänslighet, kroppen svarar inte normalt på hormonet testosteron som kan leda till bristande maskulinisering.
 Defekt testosteronbildning, leder till bristande maskulinisering.
 Gonaddysgenesi, otillräckligt utvecklade könskörtlar som leder till könshormonbrist.
 Könskromosomavvikelser, till exempel Turner och Kleinfelter.

Uppföljningen ser olika ut för de olika diagnoserna. Den viktigaste uppgiften är att ställa rätt diagnos och därefter besluta för aktuellt kontrollprogram och behandling. Teamet är ett multidiciplinärt team och det är vanligt att man träffar flera medlemmar vid ett besök.

Dysmeli och armprotesenheten

Facialis pares

Gendermatoser

Huntingtons sjukdom
Remiss skickas till teamet på Akademiska sjukhuset.
Huntingtonteamet fångar upp och följer insjuknande patienter. Detta team består av neurolog, neuropsykolog, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, logoped och kurator.

Huntingtons sjukdom är en ärftlig, fortskridande neurologisk och neuropsykiatrisk sjukdom som beror på störd funktion i hjärnans nervceller. Den leder till en kombination av neurologiska, kognitiva och psykiatriska symtom. Huntingtons sjukdom finns hos 6 till 12 personer per 100 000 invånare. När man har en förälder med Huntingtons sjukdom finns möjlighet att ta reda på om man ärvt det sjukdomsalstrande anlaget vid en presymtomatisk utredning. Denna följer internationella riktlinjer, vilket innebär att riskpersonen /patienten får träffa läkare och psykolog /genetisk vägledare för att komma fram till ett beslut. Under denna förberedelsefas får patienten information om ärftlighetsrisk, sjukdomens olika faser och behandlingsmöjligheter. Man diskuterar noggrant igenom för- och nackdelar med att ta testet för att på det sättet hjälpa patienten att komma fram till ett beslut som är väl underbyggt och förankrat. Det kan handla om ett eller flera samtal, allt utifrån personens individuella behov.

Vi rekommenderar att den som överväger anlagstestning har med sig en stödperson vid samtalen. Detta kan vara en vän eller anhörig. När patienten har bestämt sig för att fullfölja processen lämnar han/hon ett blodprov för DNA-analys. Efter någon månad återkommer patienten för att ta del av provsvaret. Hela proceduren tar i genomsnitt tre månader. Patienten är inte skyldig att ta emot provsvaret och kan när som helst dra sig ur testningen. Patienten garanteras alltid uppföljning efter provsvaret, oavsett resultat. Barn testas bara vid symtom som ger uppenbar misstanke om den juvenila formen av sjukdomen.

Kraniofacialt centrum

Hörselteam (finns vid Örebro universitetssjukhus, länk kommer)

Kärlmissbildningar

Neuromuskulära sjukdomar
Remiss skickas till barn- respektive vuxenneurolog på Akademiska sjukhuset. Teamet arbetar med både barn och vuxna så att man har ett perspektiv på hela livet.

Neuromuskulära sjukdomar är ett brett begrepp, som omfattar väldigt många olika diagnoser. Gemensamt för dessa är att de resulterar i olika grader av funktionshinder kopplade till muskelsvaghet eller muskeltrötthet. En individ av 1500 har en neuromuskulär sjukdom. De flesta tillstånden inom denna grupp har en genetisk orsak. Vissa diagnoser debuterar i barndomen. Ofta kan utredning ske via barnneurologmottagningen, men i vissa fall krävs inläggning på barnneurologavdelningen. Det krävs ett multidisciplinärt omhändertagande för utredning, uppföljning och behandling av barn och ungdomar med neuromuskulära sjukdomar. Även om det saknas botande behandling för de allra flesta tillstånd är det viktigt med återkommande kontroller i ett multidisciplinärt team. De oftast årliga kontrollerna syftar till att ge bromsande medicinsk behandling där sådan finns, samt behandla och lindra uppkomna komplikationer till grundsjukdomen. Utöver muskelfunktion är det bland annat viktigt att kontrollera leder och rygg, hjärtfunktion, lungfunktion samt nutrition.

De vanligast förekommande neuromuskulära sjukdomarna teamet utreder och behandlar är: Duchenne och Beckers muskeldystrofi, Limb-girdle muskeldystrofier, Kongenitala muskeldystrofier, Kongenitala myopatier, Dystrofia myotonika, Spinal muskelatrofi, Myastenia gravis och Hereditära neuropatier.
Teamansvariga:
Christoffer Ehrstedt, barnläkare
Sven Jackman, neurolog vuxen
Anna Rostedt Punga, överläkare i klinisk neurofysiologi, docent
Koordinator: Camilla Andersson, leg ssk barn.

Neurometabola tumörsjukdomar, endokrina tumörer

Regionalt syndromteam, där ingår även Noonans syndrom och andra rasopatier
Remiss skickas till Barnneurologi på Akademiska barnsjukhuset, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala. För sjukvårdsregionala patienter krävs specialistvårdsremiss. Inremitterande läkare erbjuds vara med vid besöket, fysiskt eller digitalt.
Teamet vänder sig till barn och ungdomar i Region Mellansverige med sällsynta deletions- och duplikationssyndrom och sällsynta monogena syndrom. Vi vill gärna möta barnet och familjen så snart en sådan diagnos fastställts. Vi erbjuder diagnostisk bedömning och uppföljande besök under uppväxten och inför övergång till vuxenlivet på Neurologmottagningen för barn och ungdom. Övergripande ansvar för sjukvård och habilitering ligger kvar på hemorten. Teamet är multidisciplinärt med möjlighet att koppla in barnneurolog, klinisk genetiker, sjuksköterska, sjukgymnast, specialpedagog, arbetsterapeut, psykolog. Besöket skräddarsys efter personens behov. Vi önskar samarbete med sjukvård och habilitering på hemorten. Någon från hemortsteamen kan gärna delta vid besöken.
För barn boende i Region Uppsala kommer diagnostisk bedömning att ske på Neurologmottagningen för barn och ungdom. Uppföljande besök under uppväxten och inför övergång till vuxenlivet kan ske där eller på Neurologmottagningen för barn och ungdom på Kungsgärdet. Vi samarbetar med Habiliteringen Uppsala län.

Oslers sjukdom
Remiss till öron-, näs- och halssjukdomar, Akademiska sjukhuset, Oslerteam.
På Akademiska sjukhuset finns en samarbetsgrupp av specialistläkare som träffas regelbundet och planerar utredning och behandling av patienter med Oslers sjukdom.

Oslers sjukdom (Osler) kallas också Osler-Weber-Rendu syndrom eller hereditära hemorrhagiska telangiektasier (HHT). Sjukdomen är dominant ärftlig och drabbar cirka en av 5000 personer. Osler karaktäriseras av utvidgningar av små blodkärl, telangiektasier, som kan brista och ge blödningar. Dessa utvidgningar kan förekomma i hud, slemhinnor och inre organ. Hos patienter med denna sjukdom bildas hela tiden nya svaga småkärl vilket gör att sjukdomen är svårbehandlad. Behandlingen syftar till att minska blödningar samt att förebygga och behandla blodbrist. Säker diagnos ställs om tre av följande fyra kriterier är uppfyllda och möjlig diagnos om två av kriterierna är uppfyllda. Diagnostiskt finns även möjlighet till genetisk kartläggning. Ärftlighet (sjukdomen finns i släkten), återkommande näsblödningar, telangiektasier i hud och slemhinnor, telangiektasier och arteriovenösa missbildningar i inre organ. Sjukdomen har ett så kallat autosomalt dominant nedärvningsmönster. Detta innebär att en person som har Osler har 50 procents risk att föra sjukdomen vidare till sina barn. Genetisk utredning kan vara till hjälp vid oklara fall eller vid familjeutredningar.

De personer som utreds vid Akademiska sjukhuset och får en trolig eller kliniskt konstaterad Osler erbjuds genetisk vägledning och får då träffa en klinisk genetiker som är specialist på nedärvda sjukdomar.

Syndromdiagnostik, oklar diagnos
Remiss till Klinisk genetik Akademiska sjukhuset Uppsala, ange ”teamet för syndromdiagnostik”

Avvikelser och skador i flera av kroppens organ och som har en gemensam orsak kan med ett namn kallas för syndrom. De flesta syndrom kan vara genetiskt betingade, har en omfattande symtombild och leder till funktionsnedsättning. De flesta syndrom är ovanliga förutom Downs syndrom. Trots att kunskapen om bakomliggande orsaker till syndrom har ökat är det fortfarande många personer med utvecklingsavvikelse i kombination med andra symptom som endast får en så kallad klinisk diagnos. Detta innebär att man inte klarlagt den bakomliggande orsaken. Nya mer förfinade undersökningsmetoder utvecklas hela tiden, däribland genetiska metoder vilket ökar möjligheterna till diagnos. Att leva med ett sällsynt syndrom innebär ofta en livslång funktionsnedsättning. Det ställer stora krav på barnet/den vuxne, föräldrarna och nätverket. Det kräver ofta att familjen har kontakt med många olika specialister inom sjukvård, habilitering och kommunal omsorg.

Förebyggande åtgärder, korrekt uppföljning och i vissa fall behandling kan erbjudas när man har säkerställd diagnos. Det ger också möjlighet att uttala sig om prognos och upprepningsrisk. Teamet för syndromdiagnostik kan hjälpa till med utredning och diagnostik. Ronder och teambesök utformas individuellt med lämpliga experter efter patientens behov och i samråd med medicinsk ansvarig vårdgivare. Expertteamets insats kan utgöras av enstaka eller återkommande besök för utredning och informationsspridning samt hjälp med planering av fortsatt uppföljning. Teamet verkar även konsultativt mot andra vårdgivare när det gäller syndromdiagnostik. Vi samarbetar med andra syndromdiagnostiska team i landet, med nationella centra för sällsynta diagnoser, Ågrenska och även internationellt.

Systemisk mastocystos - Centre of excellence på Akademiska sjukhuset

Vaskulär Ehlers-Danlos syndrom, vEDS,
Kontakt/remiss: PGEgY2xhc3MgPSAibF9tYWlsIGxfbmV3X3dpbmRvdyIgaHJlZj0ibWFpbHRvOmFubmEuc3RlbmJvcmdAYWthZGVtaXNrYS5zZSIgdGFyZ2V0PV9ibGFuaz5Bbm5hIFN0ZW5ib3JnPC9hPg==, överläkare
På Akademiska sjukhuset i Uppsala finns ett vEDS-team med kärlkirurgi, angiologi och klinisk genetik.

Vaskulär EDS är en allvarlig ärftlig bindvävsdefekt. Det ger risk för akuta händelser som artärdissektion/ruptur, tarmruptur, pneumothorax, sinus-cavernosus-syndrom, bristning i livmodern vid graviditet. Behandling med licensläkemedlet celiprolol ges för att förebygga dessa komplikationer. vEDS kan även ge kroniska besvär som ökad tendens att få blåmärken och åderbråck. En del patienter har ledbesvär, framför allt de små lederna som blir överrörliga, till exempel fingerlederna. Det är vanligt med tunn, genomskinlig hud som gör att blodådrorna syns tydligt. Bakomliggande orsak till vEDS är mutation i genen för en typ av kollagen: COL3A1.

Login