Nyttiga bakterier kan ge kejsarsnittfödda bättre immunförsvar
Barn som föds med kejsarsnitt får inte den överföring av viktiga bakterier från mamman som de barn som föds vaginalt. Bakterierna stimulerar immunsystemet och är viktiga för att bygga upp immunförsvaret. Går det att överföra bakterierna genom att smörja in kejsarsnittfödda barn med bakterier från mammans vaginal- och tarmflora? Får det samma effekt? Det vill Maria Jonsson, läkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och hennes medforskare ta reda på i Romans-studien.
Kejsarsnittsfödda barn som aldrig passerar födelsekanalen saknar flera bakterietyper i munnen, tarmen och på huden. En onaturlig bakterieflora under de månader som immunsystemet utvecklas kan ligga bakom att barnet utvecklar olika allergier, senare i livet.
– Om insmörjning visar sig ha en effekt, till exempel ge minskad förekomst av allergier hos den här gruppen barn, är patientnyttan tydlig. Då skulle man kunna införa insmörjning som rutin vid planerade kejsarsnitt, konstaterar Maria Jonsson, huvudforskare i projektet.
Så här går forskningsstudien till
Inom Romans-studien lottas barn som föds med kejsarsnitt till att smörjas in med mammans bakterier eller till att ingå i en kontrollgrupp som inte smörjs in. Under två års tid följer forskarna upp barnen. Det man då kollar är förekomsten av vissa allergier. De två grupperna jämförs sinsemellan och gentemot vaginalt födda barn.
Några resultat finns ännu inte eftersom studien fortfarande pågår. Tidigare forskning har dock visat att barn som föds med kejsarsnitt har ökad risk för till exempel allergier, astma, diabetes och övervikt, jämfört med barn som föds vaginalt. I studier där man återfört vaginalfloran till kejsarsnittfödda barn, har man kunnat visa att bakteriekolonierna mer liknar de som barn får vid vaginal förlossning.
Olika discipliner stimulerar varandra
Det är en omfattande studie. Många sjukhus, regioner och lärosäten är inblandade och studien sträcker sig över flera år.
– Det är ofta kämpigt att driva klinisk forskning som också tar lång tid. Då är det en otrolig styrka att samverka, säger Maria Jonsson.
– Det behövs olika discipliner för att kunna genomföra studien och fler än en person på varje funktion. Det innebär en trygghet och vi stimulerar varandra att hålla i gång.
Hon tycker också att det finns ett mervärde i att medarbetare från olika verksamheter och huvudmän inom Sjukvårdsregion Mellansverige lär känna varandra.
– Ja, det ger ringar på vattnet och kan underlätta för andra studier i framtiden. Samverkan inom sjukvårdsregionen ger oss värdefulla nätverk, säger Maria.
Fakta
Medverkande i delprojektet med stöd från Sjukvårdsregion Mellansverige
Från Region Uppsala:
Maria Jonsson, professor, överläkare, ansvarig forskare kvinnokliniken
Erik Normann, överläkare, ansvarig forskare neonatologi
Marianne Kördel, forskningsbarnmorska
Maria Norrbäck, forskningsbarnmorska
Monica Firus, undersköterska/forskningsassistent
Annika Hillfelt Marcus, undersköterska/forskningsassistent
Anette Blomstedt, undersköterska/forskningsassistent
Freja Norrblom, forskningssjuksköterska
Från Region Örebro län:
Hanna Wahlund, läkare kvinnokliniken
Irma Mehmedagic, läkare
Jessica Mannström, barnmorska
Annica Bäcklund, barnmorska
Niki Mitselou, läkare barnkliniken
Forskningsprojektet finansieras delvis av det sjukvårdsregionala forskningsrådet (RFR). Det är en stor studie som i sin helhet innefattar deltagare från kliniker, vårdgivare och lärosäten samt barn och födande från flera delar av landet. De namngivna ovan har fått stöd av RFR för att genomföra studien.
Läs mer om hur forskningsrådet stärker den kliniska forskningen